Uppgift 9.1 - Veckoartikel: Holmberg ”Second Life – bibliotekariens andra liv”

I veckans artikel Second Life, bibliotekariens andra liv presenterar Kim Holmberg virtualvärlden Second Life. (Sidospår: Hur vet man att något på webben är ”hot” och samtidigt ger upphov till ett slags kyberhot [nej, jag skriver inte något som har med kybernetik att göra med "c" ;) ], jo om man gissar sig till ämnets webbplats och råkar skriva fel och kommer till en webbsida full med reklam visar det ju att någon ansett det mödan och pengarna värt att registrera den felstavade webbadressen; nyss när jag sökte efter Second Lifes hemsida och skrev först www.seconfife.com och sedan www.seconlife.com ledde båda URLarna till reklamsidor som inte hade något med Second Life att göra.)

Holmbergs artikel är en kort och lättförståelig (tror jag, då jag redan vet vad Second Life är) inblick i hur man kan använda Second Life i undrvisning och hur biblioteken markerat sin existens i Second Life.

Jag är lite kluven (och inte så lite heller) då det gäller Second Life och andra virtuella världar och speciellt då det gäller bibliotekens och undervisningens roll i dem.

Jag tror att mitt största ”men” gällande Second Life och undervisning är helt enkelt att jag inte riktigt ser poängen med det hela och att jag är en förespråkare för enkla modeller som fungerar för alla (vilket Second Life inte enligt min mening är). Nu har ju jag inte deltagit i undervinsing i Second Life ännu, så det kan ju mycket väl hända att min syn på saken är totalt annorlunda efter den föreläsning i Second Life som vi kommer att ha på onsdagen. Men just nu ser jag inte riktigt fördelen i att använda Second Life för undervisning jämfört t.ex. med en textbaserad gruppchatt.

Vid det här laget är mitt största argument mot Second Life att det kräver en hel del datorkraft. Jo, visst var jag vaken då Kim på närträffen berättade hur Second Life fungerar även på hans mobil, men det ändrar inte det faktum att om man råkar sitta med en lite äldre dator så kan det vara omöjligt att få Second Life att fungera överhuvudtaget. Dessutom förstör det ju en hel del av upplevelsen ifall Second Life nog fungerar men är trög och hackig. Jämför det här med en textbaserad chatt som högst troligen fungerar klanderfritt på vilken äldre maskin som helst (så länge som chattprogrammet finns att få för den äldre maskinen).

En relevant fråga är varför biblioteken överhuvudtaget borde finnas i Second Life? Svaret är naturligtvis ”för att den finns”, men jag tycker nog man kan argumentera om biblioteken nu verkligen måste finnas överallt. Bara för att allt är möjligt i Second Life behöver det ju inte betyda att det är någon vits med att ha allt allt som vi har i verkliga världen även i Second Life.

Här är jag definitivt ute på gungfly och vet inte ens riktigt vad min egen åsikt i saken är. Egentligen har jag två (eller egentligen väl fler) åsikter i frågan.

1. Second Life, och andra virtuella världar, kan ses som en egen avskuren del av internet; lite som något som internet, men ändå något helt eget. Då känns det ju lika ludditiskt att säga att biblioteken inte har något i Second Life att hämta som att säga att biblioteken inte har något i internet att hämta.

2. Biblioteken i Second Life söker ännu sin form, precis som hela konceptet med virtuella världar söker sin form. Jag tror att styrkan och svagheten med just Second Life är att den är så ”öppen”, att allt är möjligt. Det här är en svaghet då det gör Second Life lite svårt att greppa:
- Vad kan man göra där?
- Jo, man kan hålla virtuella föreläsningar.
- Men det kan man väl göra utan Second Life?
- Jo men, så kan man ju också gå omkring i ett 3D-landskap.
- Det kan man väl göra ute i den verkliga världen också.
o.s.v o.s.v.

Samtidigt kan ju just det här att allt är möjligt bli till trumfkortet för Second Life, men jag tror att man måste tänka stort. Varför t.ex. bygga en virtuell modell av ens eget bibliotek i Second Life, varför inte skapa något verkligen enastående, någonslags biblioteket i Alexandria i Second Life, en samling av all kunskap i världen på alla språk och öppet för alla (som hittar sin väg till Second Life)?