Närträffens saldo

Första närträffen för kursen "Interaktiva webben" är över, vad blev saldot? En hel del av det vi tog upp (bloggar, wikin, "powerpoint"presentationer och virtuella världar) var mer eller mindre bekanta från förut, vilket inte är så överraskande då jag jobbat som webbredaktör i tio år (jo, det är jubileum i år...) och dessutom är tillräckligt nördig för att ha avrit intresserad av datorer och webben merparten av mitt liv. Men alltid lär man ju sig något nytt och aldrig kan man lära sig för mycket.

Nu är det då dags att börja fundera på hur alla dessa Web 2.0-grejor tillämpas/kunde tillämpas i bibliotek och andra informationsförvaltningskontext.

Bloggar känns som en helt klar grej, wikin kanske också och Powerpoint och andra "slideshow-grejor" (Keynote rules) är ju nästan allmänkunskap, men SecondLife och andra virtuella världar är jag lite mer skeptisk till.

Jag kan se fördelen med SecondLife som en undervisningsplatform, men eftersom programmet kräver så mycket av datorn har jag svårt att tro att den skulle bli värst allmän. (Det är en annan sak om den kunde köras direkt i webbläsaren och på klart äldre maskiner.) Och hur blir det med alla de otaliga andra virtuella världarna då? Vem bygger bibliopteken i World of Warcraft EveOnline, HabboHotel och alla de andra verkligheterna som finns? Om SecondLife blir den enda virtuella världen med informationsförvaltningssystem/bibliotek, vad händer då med alla de människor som inte använder SecondLife?

Vi får väl se hur tankarna kring allt detta utvecklas under kursen.

Jag skulle väl aldrig börja blogga ...

Många av mina bekanta bloggar, jag följer dagligen med ett antal bloggar som behandlar ämnen som intresserar mig, men jag har inte sett någon orsak till att starta en egen blogg. Visst har jag ibland lekt med tanken, men å andra sidan har jag min tidskrift Enhörningen, genom vilken jag får största delen av mitt skrivbehov uppfyllt. Dessutom har jag sett bloggandet som ett sätt att skriva utan att bry sig om ifall någon läser texten eller inte. Att blogga är endast ett sätt att bygga upp sitt ego: "jag skriver för min egen skull". Själv har jag aldrig riktigt gillat den tanken. Då jag skriver, skriver jag för en publik; om min text inte har en publik ser jag ingen orsak att skriva. Jag skriver inte för mig själv, jag skriver för läsaren.

Men här sitter jag nu med en blogg, en blogg som skapades som en del av den "bibbatantskurs" (läs: informationsförvaltning) jag går på. Om jag förstått rätt är meningen att vi skall skriva blogginlägg utgående från diverse artiklar vi läser under kursen - och naturligtvis kommentera andra kursdeltagares bloggar.

Vi får väl se vad det blir, men här sitter jag nu med min blogg ... Hello world!