Första artikeln How Twitter was born hittade jag alldeles ”i misstag” genom Daring Fireball, en teknikblogg/nyhetswebbplats jag läser regelbundet och redan länge haft i min RSS-läsare.
Jag vet egentligen inte om How Twitter was born kan räknas som en artikel, då det egentligen är frågan om ett blogginlägg där Dom Sagolla, en av de som skapade Twitter berättar hur Twittertjänsten egentligen kom till. Hur som helst ger texten en intressant möjlighet att se ”bakom kulisserna” hur ett dylikt ”program” kommer till och hur mycket det (som så ofta) är frågan om sammanträffanden.
Mitt nästa fynd är definitivt inte en artikel, men jag tycker den passar så otroligt bra tillsammans med Sagollas text att jag helt enkelt är tvungen att lyfta fram den. Via Wikipedias artikel om Jaiku hittade jag en intervju med en av Jaikus grundare, Jyri Engeström. Intervjun finns på webben som en videofil, så nej, en artikel är det här inte. I intervjun berättar Jyri kort om vad Jaiku egentligen är, vem den är till för, hur den skiljer sig från Twitter och hur det är meningen att företaget bakom Jaiku tänker förtjäna pengar.
Via Nelliportalen hittade jag sedan en artikel som berättar om användandet av mikrobloggtjänster vid vetenskapsbibliotek: Better Practices From the Field: Micro-Blogging for Science & Technology Libraries. Artikeln är skriven av Joseph Murphy och den är publicerad i Science & Technology Libraries, 2008, vol. 28, n. 4, men finns på webben i pdf-form på E-Lis.
Murphys artikel påminner mig lite om Fichters artikel om bloggar som vi skulle läsa för uppgift 3.1. På motsvarande sätt som Fichter berättade om bloggar presenterar Murphy mikrobloggandet med Twitter och berättar hur han anser att mikrobloggning kan användas vid bibliotek (speciellt vetenskapbibliotek). Murphy ser egentligen inget annat än fördelar med användandet av Twitter och andra mikrobloggverktyg. Själv sitter jag här och undrar varför man inte skulle sköta de saker som Murphy tar upp (notiser om öppetthållningstider, nya införskaffningar o.s.v.) med e-postlistor eller vanliga webbsidor? I sin artikel ger Murphy länkar till några, enligt hans tycke, utmärkta exempel på ”twittrande” bibliotek: Lunar and Planetary Institute Library, Maui Community College Library och Northeastern Illinois University Library.
Jag tog en titt på den första ovannämnda twittersidan och såg ingen idé med det hela, den andra tände ett litet leende i mitt ansikte och jag tror att jag började se ljuset, den tredje ”tweet-sidan” i sin tur verkade närmast vara ett komplement till bibliotekets blogg.
Hmm ... det är väl inte fel att använda sig av så många kommunikationskanaler som man bara kan, men är det värt de resurser som krävs? Skulle det inte gå lika så bra att helt enkelt ha en e-postlista som folk prenumererar på?
Slänger fram ytterligare en artikel som jag hittade via IT PRO newsletter (som jag får regelbundet i min e-postlåda utan att vara riktigt säker på om den borde räknas som spam eller ej): A beginner’s guide to Twitter for business av Asavin Wattanajantra. Den här artikeln är egentligen riktad till marknadsföringsfolk, men läser man mellan ”businessraderna” hittar man nog en del användbara tankar för biblioteksfolk också. Dessutom är artikeln just det som titeln lovar: en nybörjarguide som på ett lättfattligt sätt förklarar vad Twitter egentligen är och hur den kan användas för marknadsföring.
Inlägg
