Kommer någon åt Nature-artikeln i Modul 4?

Har någon av er lyckats läsa artikeln som hör till Modul 4: Giles, J. (2005). Internet encyclopedias go head to head [Electronic Version]. Nature, 438, 900-901? I modulens litteraturlista anges att den skulle gå att läsa på webben på
http://www.nature.com/nature/journal/v438/n7070/full/438900a.html, men där berättas att man antingen måste prenumerera på Nature för att komma åt artikeln, eller betala 32 dollar.

Jag kollade även via Nelli, men hittade inte Nature bland resurserna där.

Har någon av er andra kursdeltagare kommit åt artikeln?

Uppgift 4.1, veckoartikel - Twitter och Jaiku

Jag hör till gruppen som skall skriva en wikiartikel om mikrobloggningstjänsterna Twitter och Jaiku. Veckoartikeluppgiften blev alltså för min del att hitta två artiklar om dessa.

Första artikeln How Twitter was born hittade jag alldeles ”i misstag” genom Daring Fireball, en teknikblogg/nyhetswebbplats jag läser regelbundet och redan länge haft i min RSS-läsare.

Jag vet egentligen inte om How Twitter was born kan räknas som en artikel, då det egentligen är frågan om ett blogginlägg där Dom Sagolla, en av de som skapade Twitter berättar hur Twittertjänsten egentligen kom till. Hur som helst ger texten en intressant möjlighet att se ”bakom kulisserna” hur ett dylikt ”program” kommer till och hur mycket det (som så ofta) är frågan om sammanträffanden. 

Mitt nästa fynd är definitivt inte en artikel, men jag tycker den passar så otroligt bra tillsammans med Sagollas text att jag helt enkelt är tvungen att lyfta fram den. Via Wikipedias artikel om Jaiku hittade jag en intervju med en av Jaikus grundare, Jyri Engeström. Intervjun finns på webben som en videofil, så nej, en artikel är det här inte. I intervjun berättar Jyri kort om vad Jaiku egentligen är, vem den är till för, hur den skiljer sig från Twitter och hur det är meningen att företaget bakom Jaiku  tänker förtjäna pengar.

Via Nelliportalen hittade jag sedan en artikel som berättar om användandet av mikrobloggtjänster vid vetenskapsbibliotek: Better Practices From the Field: Micro-Blogging for Science & Technology Libraries. Artikeln är skriven av Joseph Murphy och den är publicerad i Science & Technology Libraries, 2008, vol. 28, n. 4, men finns på webben i pdf-form på E-Lis.

Murphys artikel påminner mig lite om Fichters artikel om bloggar som vi skulle läsa för uppgift 3.1. På motsvarande sätt som Fichter berättade om bloggar presenterar Murphy mikrobloggandet med Twitter och berättar hur han anser att mikrobloggning kan användas vid bibliotek (speciellt vetenskapbibliotek). Murphy ser egentligen inget annat än fördelar med användandet av Twitter och andra mikrobloggverktyg. Själv sitter jag här och undrar varför man inte skulle sköta de saker som Murphy tar upp (notiser om öppetthållningstider, nya införskaffningar o.s.v.) med e-postlistor eller vanliga webbsidor? I sin artikel ger Murphy länkar till några, enligt hans tycke, utmärkta exempel på ”twittrande” bibliotek: Lunar and Planetary Institute Library, Maui Community College Library och Northeastern Illinois University Library.

Jag tog en titt på den första ovannämnda twittersidan och såg ingen idé med det hela, den andra tände ett litet leende i mitt ansikte och jag tror att jag började se ljuset, den tredje ”tweet-sidan” i sin tur verkade närmast vara ett komplement till bibliotekets blogg. 

Hmm ... det är väl inte fel att använda sig av så många kommunikationskanaler som man bara kan, men är det värt de resurser som krävs? Skulle det inte gå lika så bra att helt enkelt ha en e-postlista som folk prenumererar på?

Slänger fram ytterligare en artikel som jag hittade via IT PRO newsletter (som jag får regelbundet i min e-postlåda utan att vara riktigt säker på om den borde räknas som spam eller ej):  A beginner’s guide to Twitter for business av Asavin Wattanajantra. Den här artikeln är egentligen riktad till marknadsföringsfolk, men läser man mellan ”businessraderna” hittar man nog en del användbara tankar för biblioteksfolk också. Dessutom är artikeln just det som titeln lovar: en nybörjarguide som på ett lättfattligt sätt förklarar vad Twitter egentligen är och hur den kan användas för marknadsföring.

To tweet or not to tweet

Jag hör till wikigruppen som skall behandla bl.a. Twitter, så jag kunde ju inte motstå frestelsen att länka till en seriestrip som jag råkade hitta (råkade och råkade, Diesel Sweeties, är en av de webbserier jag läser regelbundet).

Många fula ord ...

Här har man skrivit tre bloggkommentarer, men inte lyckats få ett enda publicerat! Det kan ju inte vara så att jag måste tillåta pop-up-fönster för att kunna kommentera en blogg. Nej, för jag har kommenterat bloggar före den här kursen. Hur i hela vida världen kommer det sig att jag inte lyckas kommentera en endaste av våra kursbloggar fast andra inte tycks ha något problem. Som Mac-användare är ju första tanken att Blogger har någonslags Mac-filter och inte tillåter folk som jobbar med Macintosh att posta kommentarer, men som sagt jag har ju postat kommentarer förr.

Att byta webbläsare hjälpte inte: Jag brukar använda Camino, men testade nu även med Firefox 3, men det blev bara värre. Firefoxen visade inte ens den där rutan med textkoden som skall ksirvas in för att bevisa att man är en människa och inte en spamrobot. Fast kanske vi där har orsaken till mina problem, kanske jag har förvandlats till en spamrobot ...

Måste testa med att försöka kommentera någon blogg som inte är en kursblogg.

Uppgift 3.1, veckoartikel - Darlene Fichter: ”Why and How to Use Blogs to Promote Your Library's Services”

Det första jag reagerade på då jag läste Darlene Fichters artikel var hur ”gammal” den var. Why and How to Use Blogs to Promote Your Library's Services publicerades ursprungligen år 2003 och fem-sex år är ju en evighet då det gäller något som har med datorer att skaffa. Men en blogg är en blogg vilket verktyg man än skriver den med och Fichter håller sin text på ett mer generellt plan utan att gå in i tekniska detaljer vilket har lett till att artikeln än i dag är helt användbar. Visst finns där en del länkar som inte fungerar, men själva innehållet om varför det kunde löna sig för biblioteken att blogga och vad man skall tänka på om man skapar en blogg för ett bibliotek är helt relevant även idag.

Jag håller med Fichter om att en av de stora orsaker som lett till att bloggar blivit en sådan succé är det faktum att bloggverktygen gör det enkelt att publicera material på webben. Visst fanns det enkla verktyg för att skapa webbsidor ”före bloggeran”, webbeditorer som PageMill, Frontpage och Composer, men även om man med dessa kunde skapa en webbsida utan att egentligen behöva kunna någon HTML-kod, var man ändå tvungen att ha någonslags hum om webbens struktur för att få sin webbsida in på rätt plats på webbservern och alltså få sidan publicerad. Här har vi den viktiga innovationen som bloggverktygen förde med sig: du behöver inte veta ett hum om var din webbsida sparas, det räcker med att du skriver din text och trycker på ”spara”-knappen.

En viktig insikt som jag fick ur Fichters artikel var något som kanske är en självklarhet för andra, men ändå: bibbabloggar behöver inte vara tråkiga! Det här slog mig då Fichter presenterar några biblioteksbloggar och bland dessa finns The St. Joseph County Public Library Book Blog som i artikeln beskrivs som ”... focuses on upcoming releases in publishing and entertainment.”, alltså en blogg om kommande filmer och böcker o.s.v. Ja, varför kunde inte en bibliotek ha även en sådan blogg.
Tyvärr är länken till just den här bloggen bruten, men går man in på The St. Joseph County Public Librarys hemsida hittar man nuförtiden bl.a. en blogg om spel. En bibbablogg behöver verkligen inte bara handla om ”dammiga gamla böcker”. (Fast å andra sidan kunde en blogg där någon från biblioteket presenterar bokrariteter från bibliotekets arkiv vara verkligen intressant.)

Artikeln tar även kort upp säkerhetsaspekter, vilket är något man aldrig kan fästa för mycket uppmärksamhet vid. Hur många av oss kursdeltagare har t.ex. läst igenom det kontrakt vi ingick med Blogger då vi skapade våra bloggar? Vet ni vad Blogger egentligen kan göra med era texter? (Nej, jag har inte heller läst igenom kontraktet och det skäms jag över; skall försöka läsa texten vid något tillfälle.) Då det gäller organisationer tycker jag det är extra viktigt att man vet vad man egentligen ger sig in på innan man skapar användarkonton i organisationens namn hos olika serviceleverantörer som Blogger, Flickr, FaceBook o.s.v.
Det har sina sidor om organisationen kan lägga upp dylika verktyg på det egna nätet. Har man t.ex. sin blogg på bibliotekets egen server vet man att den finns där ”för evigt”. En service på webben kan ju försvinna egentligen när som helst. Vad händer t.ex. om Google en vacker dag blir uppköpt av MicroSoft och MS bestämmer sig för att lägga ner Blogger? Bibliotekets användare blir knappast så glada då de inte längre hittar sin kära bibbablogg.

Ytterligare en viktig aspekt som Fichter lyfter fram i sin artikel kristalliseras i ”... quality is an essential ingredient for success”. Det räcker inte bara med att starta en blogg, man måste också ha folk som kan skriva en blogg och folk som kan redigera texter och kan dra upp riktlinjer och bestämma hur bloggen skall se ut och hur den skall utvecklas.
En blogg som uppdateras oregelbundet, ibland, kanske någon gång per år, är en lika sorglig syn som en webbsida som är ”under construction”. En privat blogg kan man göra vad man vill med, men då bloggen representerar en hel organisation är det viktigt att den på allt sett är högklassig (vilket inte betyder att den måste vara tråkig eller opersonlig).


Sist och slutligen innehåller ju Fichters artikel bara en stor hop självklarheter, men å andra sidan måste ju någon även lägga fram dessa. Och som min reflektion över bibbabloggar som inte behöver vara tråkiga bevisar finns det alltid någon för vilken även en självklarhet är en ny och värdefull tanke.